Nästan ett helt år sedan jag skrev en rad eller två här. Mycket har hänt sedan dess- Både motgång och framgång men det hinner jag inte mer att dra nu, nu blir det en uppdatering utav dagsläget.

På jobbfronten är det inga större nyheter förrutom att mitt fantastiska team idag ligger stabilt i topp fem i sverige, månad ut och månad in nu, mitt jobb speglar så mycket min hobby, att ständigt vilja vara i toppen.

På hästfronten är det fullt upp och lite till, jag fattar inte hur vi hinner med. Storgrålle, Matcho jobbar på. Han har varit igång och hopptränat nu hela våren, sommaren och nu har vi flyttat in igen. Han hoppar alla typer av hinder, kombination och trekombination, allt ganska stabilt på ca 1m höjd. Det är mycket aktivitet i den där hjärnan och han är rätt tittig men han är aldrig dum utan tittar och sedan är det oftast bra. Målet för honom är pay and jump under hösten och sedan lösa licens och börja tävla ute lokalt till vinter och vår typ 90cm och 1m.

Han är fin att trimma men är ganska störig med sitt huvud, får ibland för sig att dra upp det och slå massa vilket vi nu satt stopp för genom en fast martingal. Jag är väldigt glad och tacksam för den hjälpen jag får varje vecka hos vår tränare Magnus och hans fru Kate, de kommer med förslag och ideer och hur jag ska göra och bör tänka, det är trots allt lite skillnad mellan 145cm ponny och 175cm stort halvblod med lite mer eld i hjärnan.

Terne har sina ljusglimtar och trivs bäst som mammas dressyrhäst men är väldigt duktig på att hoppa när han själv vill, inte att han stannar eller så men lite mer motor hade varit tacksamt. Han har hoppat 5-6 80cm klasser ute under vår/sommar , nästan alla felfria samt 4st 90cm, två med 4fel och två med 8a. Just det, nej 5st! Han vann minsann södra skånes uttagningstävling i våras på 90cm. Helt fantastisk var han på den tävlingen, lite tryck i galoppen och vilja!

Förrförra helgen gick han klubbmästerskapet med mig, tvåa i dressyr, tvåa i hoppning och trea i precisionskörninge - segrare i lilla allrounden.

Vi har testat att byta foder på mannen nu, han får någon form av sport foder från Pavo och verkar ändå bli lite med tryck, hoppas på det!

Lillan, eller Selene jobbar på sitt håll och jag inser att jag är oehört partisk eftersom det är Sols avkomma men hon är verkligen duktig! Fem år gammal och haft föl och redan meriter på sin lista! Hon har gått en komplett körtävling med mamma i våras och nästa helg är det dags igen! Hon har följt med pojkvännen Terne på lite lokala hopptävlingar även hon och hoppat både 60, 70 och 80cm ute. Många felfria rundor och några med en bom ner. Hon är trots allt både ung och liten, 134 så 80cm är LC för henne. På KM gjorde hon som både hennes pappa Mykletind och hennes mamma Sol gjort, tog hem segern i hoppning! Debut 80cm och vinner!

Etna börjar så smått gå igång och min tanke är att Selene får en lite lugnare period efter körtävlingen och att Etna får lite mer motion då, just nu har hon en väldigt stor mage som behöver tränas bort - men hon har ju fortfarande föl vid sidan så vi tar det lugnt!

Sol kommer flytta bort till vårt tränarpar och bli stallets diva. Magnus mamma ska ha henne som en lite lugnare häst att rida på, jag tror hon kommer trivas som fisken i vattnet där! Det händer mycket och massor med vänliga händer som vill klappa henne. Dessutom så är både jag och mamma där ofta och rider så vi kan hälsa på och mamma kan ta med sig saxen och putsa till manen ;)

Lite uppdatering på hur det ser ut just nu, jag har egentligen 100 saker som jag vill skriva ner mina arga åsikter om men det hinner jag inte just nu. Men låt mig säga så här, hade det inte varit för att fjordhästen är en sådan härlig ras som det är, då hade det antaligen varit den sista rasen jag valt. Det finns många fantastiska människor här men fjäskeri och människor som har storhetsvansinne (och folk som köper det) är inget jag uppskattar i min närhet.

I lördags var vi på ponnyhoppning med besten i Flyinge. Besten = Ternegutt.

Flyinge är ett bra ställe men det är konstigt att se, för några år sedan var hela parkeringen full av bilar och trailers och ma orkade knappt hoppa två klasser för det tog hela dagen. I lördags var vi kanske totalt 30 startande i LD, alla kat. Märkligt hur sporten ändå måste ha förändrats.

Hur som, vi lastade ut besten och jag kom på innan jag ens öppnat sadelskåpet att F A N, jag har glömt hopplattan.. Som tur var står Camilla, en tjej som också har fjordning i stallet precis brevid så vi fick låna sadelgjord. Tenre verkade rätt snäll och jag hoppade upp och skrittade bort en bit för att börja värma. Wiiiiiiiiiieeeeee vilken flögtur besten bjöd mig på. Jag vet inte om han fått någon plötsligt händer det effekt i huvudet eller vad som slog fel men ojjjjj vilka bocksprång! Jag flög som en vante, låg på marken och såg när besten galopperade bort och ville leka med ponnysarna.

Okej, han ska inte få rätt... Jag gick bort till överdommaren och bytte plats så jag fick hoppa sist istället så jag hann värma lite iaf. In i en inhängnad padock. Ojjjj vad fin han var helt plötsligt, fjäskröv. Det där plötsligt händer det momentet hittade in i hans hjärna och jag gjorde en ny faceplant ner i leran. Handskarna som just i det tillgället var värt väldigt mycket mer än honom gick sönder....

Vad gör vi nu då..? Bort till framridningen där det var fullt ös medvetslös som vanligt, "ehhh ursäkta kan ni gå ut så jag och min vilda ponny kan få komma in, jag vill inte att någon annan ska skada sig". Ser sjukt trovärdigt ut när man kommer inhaltandes med fd vita ridbyxor och trasiga handskar. Aboslut, in med vildingen, på med inlånad martingal, hoppa hoppa hoppa. In på banan, ensam givetvis. Här riskerar vi inget!

Besten hoppade felfritt med ett tidfel WTF? Vad är problemet? Det var ingen bra runda, han ville bocka rätt mycket och de tar ju lite tid... Mycket mulrande ljud från mig när jag kände att plötligt händer det momentet närmade sig hans tomma huvud. Meeeeen, han hoppade allt, han gick in och gjorde det! Jag vet inte om han hade en dålig dag eller om det är lite fd hingsthormoner som spelade honom ett spratt. Han fick iaf inte rätt och det är inte sista gången vi tävlar, verkligen inte.

Väl ute insåg svanskotorna satt någon helt annanstans och att det var rätt jobbigt att gå men de va de fan värt!

Igår var det dressyrtävling. Mamma red först Selene i en enkel LD med godkänt resultat och sedan Ternegutt i LB med 62%. Min tur sedan på den vilda fd hingsten.. Rättså fin på framridningen och sen kom vi in i rudhuset och dog lite. Han blev hemskt trött och jag också för den delen av att försöka rida fram latmasken.. haha! Han är väldigt fin när han är fin och väldigt dålig imellanåt. Förböjde som som en banan i skänkelvikningen och i den förvända galoppen fick jag smacka lite för att inte få ett avbrott. Tänkte att det är bättre att jag smackar och får låga poäng än att han bryter av och vi får en nolla.

Han behöver bättre kondis och stärkas mer, så är det bara. Vi kom på en hedrande sista plats av tre startande men på 60% så hade det varit en lokaltävling hade det varit ett kval till SM.

Sååååå.. De som gnäller på de "höga" kvalen till SM.... Kan vi, terne - nykastrerad 6åring och jag - hoppryttare som aldrig tränar dressyr. i hoppsadel.. Få 60%... Ja ni förstår vart jag vill komma hoppas jag.

Eftersom allt regn nu innebär att Grönkulla nu står med tjusig sjöutsikt åkte vi till Mange igår för att träna lite, tanken var egentligen att träna på dressyrprogrammet som vi ska tävla på lördag. Av någon anledning har jag bestämt mig för att rida Ternegutt i en LA, nåja, någon måste vinna bottenstriden! ;)

Väl i ridhuset fanns där lite trevliga hinder uppsatta så ja, tankar om förvändgalopp och ryggningar blev snabbt utbytta mot oxrar, antal galoppsprång och plank. Ternegutt har inte hoppat seriöst sedan typ Maj pga av att han betäckt och sedan nu blivit kastrerad. Sen har väl andra gått före honom helt enkelt när det var satsning på SM. Lite uppvärmning på litet kryss och ja, sedan var de igång. "Vi ska inte hoppa mycket" tänkte jag när vi höjde upp oxern...

Han var såååååå fin! Han har ju en tendens att ligga nära och inte riktigt våga trycka av när det ska hoppas av större och efter att ha rivit ett räcke för att han just ligger för nära och kryper över (hatar hatar hatar det) skärpte han till sig ordentligt och hoppade av stort och fint på allt annat. Bjöd på fint och hoppade bra. Ganska lågt, typ 70-80 men vi måste vi börja någonstans.

Planen nu är träning nästa vecka för Magnus och sedan att hoppa en lokal 0,80 i flyinge den 8/11 för att se hur han sköter det och sedan hoppa på SSFF;s klubbtävling helgen efter. Min tanke är att om allt funkar och han fortsätter bjuda på så fint som han gjort nu att vi hoppar lite lokala 0,80 i höst/vinter och sedan växlar upp till 90 till våren. SM är långt bort för honom men såklart finns det alltid i bakhuvudet på mig. Han är duktig, hoppar jättebra när han är bra och jättedåligt när han är på den sidan. Han behöver komma ut och stärkas ordentligt men där finns absolut talang, otroligt modig. Sätter jag upp ett hinder på 130 så kommer han hoppa det.

De va de skrytandet om gårdagens bravader. Nästa inlägg kommer kanske på lördag efter dressyren. Misstänker att den inte kommer innehålla något skrytande så likabra att ta det nu...

Nu var det faktiskt längre sedan än vanligt, har väll haft fullt upp. Om jag minns rätt har jag inte ens bloggat om SM

SM var en rätt bra helg för oss, vi red många klasser - lite eftersom vi var med i lilla rundan. I dressyren gjorde vi vår antagligen bästa runda på en dressyrbana hittils, 63% tror jag vi slutade på och jag var väldigt nöjd. Vi är inget dressyrekipage så vi gjorde det bästa möjligt. På fredagen var det körning som gällde, inte optimalt kanske på en hård grusfotbollsbana, Sol gillar lite hårdare underlag men det var lite väl hårt.. En lite knixig bana med en enligt mig SUPERSVÅR serpentin, Sol tyckte det var väldigt skoj, låg på fint och vi nollade minsann, två gånger tom! Vi delade första platsen med vår föreningskompis Åsa som också kör för Södra skånes fjordhästförening vilken gjorde det ännu roligare. Många poäng till oss i lilla allrounden dessutom!

Lördagen bestod av hoppning, vi kom trea i stilhoppningen, fyra i poängklassen, tvåa i lagtävlingen och vann lilla allrounden.

Söndagen inleddes med en fjärde plats igen i förklassen. I SM klassen kändes Sol lite stel och såhär i efterhand har jag lite dåligt samvete att hon gick så många klasser... Men vafan, man åker inte över halva sverige för att hoppa en klass. Hon hoppade väl som alltid men ja, det lilla extra saknades. Dock felfri i grunden. I omhoppningen rev vi tyvärr en bom och blev precis utanför placering.

Vi åkte hem med massor med priser, två segertäcken och världens bästa häst. Vi kommer inte som det ser ut nu att ställa upp i fler SM, Sol är 16 år gammal, har tävlat med framgång hela livet och dessutom dräktig med Ternegutt. Jag är så glad för de framgångar som vi tillsammans kämpat oss till.

Hon har gått gåsarace, fullständig körtävling, vunnit stort över samtliga bollerupshästar i vår uppkörning, vunnit och placerat sig i massor med lokala tävlingar, vunnit KM i både dressyr, precision (många gånger i hoppning), hoppning och allround, Vunnit tre SM, vunnit förklass i körning på SM, deltagit i SM i precision (konkatastrof), en femteplats på NM samt två NM brons och förmodligen mycket mycket mer. En häst som Sol kommer jag förmodligen aldrig mer få.

Många år av framgång, glädje, sorg, tårar och skratt. Förhoppningsvis får vi lika kul med hennes lika trevliga dotter Selene.

Nog om SM, En månad senare var det dags för KM. Sol var med i lilla rundan - dvs dressyr, körning och hoppning och Etna var med i hoppning med mig och körning med mamma. Dressyren var ett skämt, Sol hade fått en plötslig förälskelse i Etna som stod utanför ridhuset och vårt dressyrprogram bestod av gnägg och många onda tankar i mitt huvud. Ändå red vi ihop över 60% i LB och blev inte sist, HURRA! Hoppningen ville jag vinna med Sol och när både Sol och Etna (som gick en SUPERRUNDA!) var de enda felfria så mesred jag lite på Etna och körde fullt ös på Sol, ändå vann Sol bara med en hundradel. Ljus framtid för den där Etna...

Körningen var en konkatastof för mig och Sol, det är svårt att ratta runt med vår långa vagn.. Etna och mamma gick det bättre för och de hade iaf någon boll mindre ner än oss.

Summerat; Sol vann klubbmästerskapet i både hoppning och Allround och Etna kom tvåa i hoppningen och fyra tror jag i körningen!

Nog om ridning och körning, en mindre trevlig helg var Vetlandahelgen. Jag är som bekant inget bigfan av denna dödenstråkiga "springaruntimanegenmedettstortflin" helg. Jag tycker det är för mycket fjäskeri och så tycker jag att vår häst skulle vinna. Såklart! ;)

Mistral som jag visade är hemma en lat, trött hingst som inte är jättesugen på att röra sig. I vetlanda förvanlades han till en sjövild liten ponny med en räv bakom varje öra. Ja han var lite dryg men det är helt okej för en unghingst som kommer till ett nytt ställe tycker jag. Han gjorde vad han skulle, för det mesta iaf! Det var många som kom och berömde för hur fin han var och vilken FANTASTISK trav han hade. Han verkade nästan vara en publikfavorit, ja enda tills poängen kom. Jag kommer inte ihåg hans poängrad men den innehöll en femma. På hans ben. Lite överdrivet tyckte jag. Han biljarderade både hit och dit och var tät bak. Jag ska med glädje ta fram denna hästen och utbilda honom och visa att han klarar sig bra ändå. Efteråt tog jag ilska till en ny nivå, inte på den duktiga ponnyn som faktiskt skött sig utan på denna allt för förutspådda utställningsvärld. Mistral har något utöver det vanliga och det tyckte jag inte att någon annan hingst i den ringen hade. #gruppenföregenbeundran.

Som tur var fick jag hålla i snöret på damen Fortuna Grönkulla dagen efter med lite trevligare poängrad. Vilken Lady hon är. Så fin! Vår uppfödning Baccus Grönkulla briljerade dessutom, 43poäng och bästa bruksprov. HEJA!

Nu orkar jag inte skriva mer, ta det jag skriver med en nypa salt eller två. Eller en näve.

Nej jag ska fan inte göra de. Vaddå undrar ni? Vad fan yrar hon om? (Fattar inte att jag ens skriver detta)

Förra året vid ungefär den här tiden insåg jag att jag började bli tjock. Inte något förfinat knubbig eller "kurvig" som folk så fint uttrycket det, utan faktiskt tjock. Rultig skulle man också kunna uttrycka det. Sedan dess har det varit upp och ner, bra perioder med massa träning och schysst mat och dåliga perioder med stress, jobb och utgång.

Det jag vill komma till, för jag vill inte skriva några 20 000 ord om detta eftersom sååå stor grej är det inte. Hur som helst; - nästan 9 kg sedan jag började och den största förändringen på kroppen har hänt sedan jag började springa. Jag har en före och efter bild men nää haha, håller den för mig själv.

Jag skiter egentligen i hur mycket jag gått ner, jag orkar mer, är piggare och har gjort träning och bra mat till en vardag.

Det är för min skull jag gjort det och faktiskt även för hästarna. Det är inte schysst att jag ska sitta på en smäcker ponny och hoppa runt, när hästen knappt kan bära sig själva.
Jag hoppas att fler i fjordhästbranchen förstår det, för att det kan vara lite skrämmande att se ibland. Stora ryttare och små ponnyer.
Jag går absolut inte till en viktattack, jag har varit en knubbsäl nästan alltid men inom normala gränser, om det nu finns några sådana gränser för övervikt.
Är fjordhästen är en viktbärande häst? Absolut men vi ska inte ta det till en ny nivå. Varför ska du begära att hästen ska hoppa höga hinder med din extra vikt som läggs på hästens ben när du själv inte ens har disiplin att säga nej till kakorna eller iaf gå ut på en promenad.
Hur ska du kunna begära att hästen ska gå dressyrprogramet i perfekt form utan några större ansträngningar när du själv nästan tuppat av efter första galoppfattningen?

Som jag skrev ovan, jag går inte till en attack i detta förbjudna ämne men när jag läser på sidan fjordhäst att folk ridit när de väger en bra bit över 100 pannor, då oroar jag mig. Jag har full förstående för att man kan ha svårt att gå ner i vikt pga sjukdom eller liknande men då kanske man ska fungera på körning ist. Att dra ger inte samma belastning på hästen och när vagnen väl rullar, ja då gör den det utan större ansträning.


Syndarhelgen på SM är ju kommande så ska ut och svettas i parken nu! ;)

Alltså, semester. Lyssna på det fantastiska ordet. Känns på det. Varje bokstav. Sssssss eeeeee mmm eee ss tttt ee rrr.

Ett ljuvligt ord i mina öron. Jag tror jag behöver det, mitt huvud känns som halva min kroppsvikt just nu, ögonen som 25% och fötterna som resten. Tröttsamt tröttsamt tröttsamt, vill bara sova hela tiden. Så, nu har jag fått gnälla lite!

5 arbetsdagar sedan är den 9 dagars semester på schemat, SM och vanlig jävla ledighet, GÖTT MOS!

Utanför är det pissregn såklart, jag jobbar halvdag idag och hade planerat att motionera typ alla hästar. Får ta på mig regnrocken och iaf motionera Solstrålen. Återkommer om hur det gick! :)

Full uppladdning mot SM, ikväll skickas anmälan in och mangeträning är bokad på tisdag. Veckorna sedan semestern har flutit på i en sinnessjuk fart. Vi har varit på dressyrträning för Lotta som mamma tränar för och hunnit med två körträningar för Susanne Ankermark. Senaste träningen var i torsdags, tränade precision. Helt sinnes var roligt det är!

Vi körde en bana på 15 portar, relativt svår bana. Körde den framlänges och baklänges och sedan mot klockan. Snävare svängar och bättre trav för att korta tiden så mycket som det var möjligt. Sol vill gärna börja galoppera i de snäva svängarna, tror det har ngt med omhoppningsfeeling att göra men det är inte optimalt i körningen, då ska jag behöva broma och så blir det vingligt och man tappar massor med fart. Susanne är verkligen duktig och det är riktigt givande att träna för någon som är ute och tävlar i "hetluften".

Dagens hemmaträning idag var okej, körträning med fältet mellan massa spannar tycker Sol är kanon och vill springa fort som fan, jag ville att vi skulle vara dressyriga och gå i form så vi möttes på mitten i någon duglig form i snabbt tempo. Sol Grönkulla alltså...

Ska bli gött med lite hoppträning på tisdag, har lagt rätt mycket fokus på det andra, känns som att vi ska kunna hoppningen bäst liksom. Var nere på falsterbo i onsdags och samlade lite energi, kollade på huntingen och på massa prylar såklart. Åkte hem med en liten påse faktiskt, nya röckelhandskar och ett nytt glengordon pannband fick det stora nöjet att flytta från Stablestores monter hem till Grönkullas sadelkammare.

De va de!